av Fredrik Bengtsson
Efter att vi hållit oss på hemma plan några veckor var det dags för en ny långresa. Denna gång var målet Oskarshamn och Simpevarps tvådagars, ute vid kärnkraftverket. Eftersom det var tidig start på lördagen var vi tvungna att åka redan på fredag eftermiddag och övernatta halvvägs i familjen Brinks sommarstuga utanför Karlskrona. Vi var sju seniorer och Katarina och Pontus. Sead skulle ta sig dit själv.
När vi kom fram fick vi reda på att prologen var flyttad på grund av en transport av kärnbränsle. Hur som helst så körde Sead (3:a i Junior) och Anders (11:a) bra. Jonas och Brink hade chansen kvar i sammandraget de med. Samma sak gällde Katarina och Pontus. (Resultat-rapporteringen var verkligen ingen höjdare så ursäkta de svävande formuleringarna)
Efter prologen fick vi seniorer gå och vänta i fem timmar på nästa start; ett 30 km:s GP-lopp. Vi låg mest utslagna i det starka solskenet, men vi fick också se Sead komma in på femte plats i junior och hur Katarina slog Pontus i andragruppens spurt i DamE/P15-16-fältet.
När vi skulle starta GP:t blev det dramatik. Först genom att kommisarien fick ett vansinnesutbrott på stackars Kasper, som bara gjort vad alla andra gjort och ställt upp lite fel. Trettio sekunder innan start fick Miso för sig att han sett att Anders inte skrivit på startlistan och eftersom den vansinniga kommisarien hade hotat med att de som inte skrivit på inte skulle komma med i resultatlistan blev Brink och Anders blev tvungna att kolla detta och då gick starten!
Som tur var lyckades de snabbt komma ifatt och sedan var Anders i farten med attacker hela tiden och till sist fick han en avgörande lucka med Mats Lindau, JCK och Luca Mara, Valhall. På något sätt lyckades han vinna genom att succesivt öka farten den sista km. Nu var han i gul ledartröja inför söndagens linje. Brink, Jonas och Kasper körde också bra. Själv fick jag feta problem med min astma och körde uselt.
På söndagens linjelopp körde vi alla för att försöka splittra upp fältet och därmed göra det lättare för Anders att hålla kontroll på sina konkurrenter. Fastän Kasper, jag och Brink körde totalt slut på oss själva (vi hade iofs ingen bra dag nån av oss) så höll det ihop. Loppet gick tyvärr på en sån bana där det är skitjobbigt att ligga i spets och tossigt lätt att bara hänga med.
Det var därför ganska samlat mot mål och en många cyklister fortfarande med i tävlingen. Det blev två slaktvurpor på sista km där Jesper och Jonas försvann och Anders blev störd. Han kom därför in som femma, utanför bonus-sekunderna och halkade ner till tredje plats i totalen.
Den som drog nytta av alltihop var Miso, som hela tiden bara legat mitt i klungan och sparat kraft och dessutom var på rätt sida om vurporna. Han kom in på en 9:e plats. Den framgången behövde han!
I juniorklassen halkade Sead ner lite trots att han kom i mål på en ny topp-fem placering. Hur det gick för Pontus och Katarina vet jag i skrivande stund inte.
Det var en riktigt kul helg. Även om det inte gick så bra resultatmässigt för de flesta av oss så hade vi ett fint lagarbete
(vi ägde CK Valhall fastän de var 12 st) och en seger och en gul tröja.
Anders är kung för en dag.
Det måste kännas ganska bra, även om han ser lite sömnig ut.
Anders och Jonas i täten på seniorklassen
Katarina Knutsson på lördagens GP
Pontus Jönsson är framme och drar på GP-loppet.